STT Kolmården Race Report 1:51:34

 

Salomon Trail Tour Kolmården – ett lopp som skulle vara intressant nu när jag fått upp ögonen för lite sådant även bortom asfalten. Mitt första riktiga traillopp!

Hade inga förväntningar alls mer än att ha kul, och kul det hade jag!

Det blev en tidig morgon vid 7-tiden för att njuta alldeles för mycket av Scandics frukostbuffé. Ja, blev någon macka och filportion för mycket, men gott var det! 🙂

Rullade sen bort till startområdet utanför Norpan vilket var beläget vid Sörsjön. Väl där blev det jobb för att sätta upp startområdet men tält, upplopp, flaggor etc. Skönt att inte behöva tänka på loppet utan bara hjälpa till med det som behövdes.

Full fart på alla funktionärer2013-05-25 08.34.55

Glad pre-race intervju genomfördes också2013-05-25 09.59.38

Kul sen när man såg lite kände ansikten droppa in, både från Akele, Nocout samt från lägret i Edsåsdalen med TNT. Klockan drog sig till slut mot 11:00 och dags för starten!

Bild lånad från STT Kolmården

Vid starten la jag mig hyfsat långt bak. Tänkte inte riktigt på att man i trail-lopp inte riktigt kan springa om som man vill. Ganska tidigt kom vi in på en stig och jag blev väldigt bromsad, men insåg att det nog är det bästa i starten ändå. Skulle vara lätt dom första 9km och dumt att ta slut på sig då. Så låg kvar bakom och ödsla ingen kraft på att springa om, trots det gick första km snabbare än jag hade tänkt så uppenbarligen så var man bara lite för pigg i benen.

Avancerade framåt i fältet sakta men säkert vid de tillfällen som det blev lite bredare, vilket var mentalt skönt. Efter typ 4km så sluta jag gå om folk och hade hittat min position kändes det som, dock så efter 5km så blev jag tung i uppförsbackarna. Redan!??!

De jobbiga partierna hade inte ens börjat och jag fick slita i minsta backe som kom min väg. Men flöt på rätt bra ändå, tappa inte till de framför. Så efter 10km händer det, en LÅÅÅÅÅÅÅÅNG tuff backe(ok, i mina mått alltså). Blev tvungen att gå, vilket jag noterade att dom framför också gjorde. Efter denna så var jag dock rätt död uppför, minsta backe efteråt så gick jag och tappade framåt, men släppte loss bra nerför och tog ikapp det jag tappa. Tog ytterligare ett par placeringar efter längre utförslöpningar. Får nog tacka Åre-lägret för det som lärde mig att även när man tror man släpper loss i tekniska partier så är det många spärrar kvar 🙂

Kom sen fram till helt underbar utsikt uppe på klipper ner mot Ågelsjön så backen var helt klart värt det. Fortsatte in i skogen igen…

STOPP!

Jupp, helt stopp tog det sen. Nej, inte för att jag ramla eller energin tog slut… Ena skon fastna i en lerpöl!

Min snörning som jag använt på alla skor under 3-4 års tid och ALDRIG ALDRIG har gått upp, gjorde precis det, under tävling!

Gick tillbaka ett par steg och hoppa i träsket och satte mig på huk och börja leta, hur svårt kunde det vara?! Tydligen väldigt svårt.. fullt med pinnar på botten bland leran med vatten ovanför och förstod inte alls vart den kunde tagit vägen. Mina två placeringar jag tagit innan försvann innan jag till slut hittade min sko! Hällde ut lite ur skon och stoppa i min lerfyllda strumpa och knöt på nytt. Tyckte det var riktigt komiskt och var glad att jag inte hade något fokus på tid eller tävling 🙂

Haha, shit happens osv, log för mig själv medan jag klafsade vidare på stigarna. Kollat upp i efterhand att jag blev fast där i drygt 1.5min, så ett tips är nog att inte tappa skon vid sådana tillfällen 🙂

Ytterligare en bild lånad från STT Kolmården där man ser att jag varit och grävt lite med mina armar 🙂

Började jaga mina två placering som jag tappade och kunde få in den ena hyfsat snart medan den andra var långt fram. Efter lite nedförslöpningar så var han dock i sikte och jag segade mig närmare även om han oftast sprang uppför medan jag gick. Med dryga kilometern kvar så låg jag 20m bakom och då tåg han fel väg så det var helt plötsligt bara 5m, då visste jag att jag hade honom…

Men då tog det stopp igen. Först för honom men han kom snabbt upp. Själv fastna jag med benet ner upp till skrevet och kunde inte komma upp, lyckades med ett träd i närheten dra mig upp med full kraft. Men han var då över 100m framför helt plötsligt. Har ingen bild på mig men låna en bild på en deltagare i liknande ställning. Svårt att ha ett bra löpsteg där 🙂

Jag försökte kämpa ifatt lite dom 500m som kvarstod men lyckades inte komma ifatt honom. Det var enda personen som sprang om mig på banan. Kanske inte skulle följt banan helt och hållet utan safe:at lite, tre tillfällen blev det lite jobbigt varav det blev stopp två av dom gångerna. MEN det var o andra sidan riktigt kul att leka omkring i träsken 😀

I mål på 1:51:34, när jag ser att de som på vanlig halvmara ligger nästan 20min snabbare än mig hamna runt 1:30 så är jag ändå inte så missnöjd ens med tiden.

Passande nog så hade jag med mig skogsgodiset jag fick under lägret med TNT. Blev bra efter-loppet-snacks för att få lite energi 🙂2013-05-25 13.39.27

Akele drog hem både 2:a och 3:e platsen medan Svanebo tog första platsen om än endast med 20sekunder marginal!

2013-05-25 14.00.29

 

Hur ska man avsluta det här då?

Har jag blivit trailfrälst efter detta lopp som en viss Miranda?

Maybe.. fler traillopp vill jag köra iaf! Riktigt skoj och samtidigt väldigt behövlig löpträning. Nämnde jag att det var skoj?! Och vackert? Och roligt? Ok, lite påverkad är jag kanske 🙂

Blir heller inte stum och slut på samma sätt som på asfaltslopp dagen efter vilket är skönt också. Synd bara att det är ont om backar att köra i liknande terräng på hemmaplan. Terräng finns men den är i Linköping rätt platt.

STT Kolmården, vi ses nästa år! Med bättre knutna skor!

Kommentera