Springa runt Vättern

Det är ju något som jag har planer på, men jag är ju inte ensam!

I måndags så planerades det in en lite kvällstur som blev lite försenade tack vare bussar så jag kom inte till Vadstena förrän strax efter 19 på kvällen. Därifrån tog jag mig löpandes söderut där man bara såg en stor väg av regn. Men jag njöt på av löpningen och roade mig med att räkna blixtrar. De knappt 13km jag fick ihop för att ta mig till Rogslösa söder om Vadstena gav mig tid att få ihop 14 blixttillfällen, fint väder jag sprang mot! Sista 2km kom regnet så jag blev blöt och fin, gjorde inte det minsta i det varma vädret.

Väl i Rogslösa så följde jag instruktionerna, sväng in mot Rogslösa, ta vänster vid kyrkan och där finns en skola där de har ett Sverigetält på baksidan. Det visade sig inte stämma helt för de hade gömt sig under tak och inte fått upp tältet utan väntade ut regnet 🙂

Där träffade jag för första gången bröderna Emil och Erik Fredlund. De har alltså valt att använda 11dagar för att ta sig runt Vättern springandes samtidigt som de samlar in pengar samt skapar medvetande om FUB. En organisation jag inte hade koll på innan, så med mig lyckades dom!

Kan läsa om dom i tidningen här och här.

Själv var jag på plats och gav mitt bidrag till insamlingen, men det är inte nödvändigt för att bidra. Kan enkelt göras genom att sätta in pengar på konto 8480-6913372882-5 och märka det med Springa runt Vättern, varje krona räknas!

När jag var där så blev det väl kanske mest snack om löpning, men varför inte snacka om ett sådant roligt ämne?! Två sköna lirare är det iaf som verkligen ställer upp för andra.

Rekommenderar att man följer deras sida på Facebook!

IMG_20140707_230737

 

 

 

Ultraintervaller med Pace on Earth plus Stockholm Trail

Planen var upplagd med att helt enkelt få in lite mängd under förra helgen, tid på fötterna som det pratas så ofta om inom ultra.

Förberedelse för intervall #1
DSC_0047

Skrev ett inlägg efter första intervallen som jag sprang med Jenny på motionsspår mitt i natten i Vallentuna. Hon och resten av familjen sov sedan medan jag underhållde mig själv med laptopen. Intervall #2 drog jag ut och chansa lite runt norra delen av Vallentuna, gick lite snabbare men flöt på, easy peacy!

Roligt nog sprang jag på en kilometer markering för 6km precis när jag sprungit 6km, what are the odds?DSC_0049

Inför intervall #3 så var jag rätt trött sista halvtimmen och undra hur det hela skulle gå, 1.5h på buss och sen 2.5h hos Jenny var ju inte så optimalt för att sen vara vaken. Stappla ut genom dörren och drog iväg söderut denna gång. Hade tänkt springa längs vattnet tillbaka men de vägar jag hoppades skulle finnas fanns inte. Hamna på stig och sen obanat för att sen får springa samma väg tillbaka ändå och skrapade ihop 14km. Menmen more miles more smiles! 🙂

Efter detta blev det frukost med Jenny för att sen få skjuts ut till kärnan av detta event, Seneby och Pace on Earth! Sjukt mysig stuga de har 🙂

Fick dra igång rätt fort på Intervall #4 som blev på fin stig och i hagar hos dom. En extra backe var tvungets att läggas in enligt Johnny också. Jag nu mycket piggare än innan så kändes bra.

Intervall #5 följde Ellen med ut för att testa på, men visade sig att 8km fick räcka för henne denna dag då hon inte var helt 100%. Gjordes i ren Kenyansk anda där vi starta långsamt och progressivt ökade vartefter. Vi körde även utstyrsel en intervall innan(egentligen #6), min klädsel gav mig diverse skavsår som då också skapade hemlängtan och den ökning som var i slutet 😛 3 skavsår från slackline och 2 på låren från kjolen, får man vara fin får man lida pin…

DSC_0054 ad

Intervall #6 var det tillbaka till tights som skydda låren från de blodiga såren, något snabbare runda på lättsprungen väg. Även om ingen intervall gick fort (notera att jag skrev snabbare, inte snabbt! :P) så började det bli segt nu, varit vaken länge och hjärnan börja bli seg av löpningen. Sån tur är hade vi ju bästa servicen från Ellen!

Intervall #7 skulle handla något om udda, konstig runda. Så jag tyckte att vi slår till på att springa runt huset! Johnny hakade snabbt på idén! Ok inte riktigt.. men han backa inte 🙂
Johnny skulle hålla koll på sträckan och jag tryckte på lap varje varv. Han klagade dock på att något var fel när det efter ca 10min stod 300m på hans klocka, skulle då bli en lååång kväll! Istället gick Ellen ut och mätte ”banan” med måttband 😀
Hade där tur att jag hade koll på varven, Ellen fick det till 55m och då 180 varv. Jag sa då 190 varv för att vara säker varpå Johnny inte protesterade högljutt.
Tyckte det var en intressant och rolig runda med varvbyten precis som en riktig ultra, även om man börja önska slutet efter 150 varv 😛

assss ass

Nu var det bara sista kvar, Intervall #8! En enkel runda valdes och den startades… inte så bra. Min mage krångla och jag tog pitstopp efter 4km varpå det flöt på bra i 3km, vid 7km mådde inte magen bra men ville bli klar så jag tog bort trycket från magen genom att andas med bröstet och luta mig rätt mycket framåt. Ni vet, springa precis tvärtom vad man ska göra. Tyngre för kroppen men lättare för magen och vi kom fram med en 4:30 kilometer i slutet ändå.

asss

Skönt att det var klart så efter allt trevligt sällskap och service åkte jag tillbaka till Jenny för att vara vaken under natten, enligt plan. Så blev det inte riktigt, slumra till då jag var inaktiv för länge vid 4-tiden. Tanken var att ta en promenad när det börja bli segt. Valde att lägga mig efter det och fick in 2-2.5h sömn innan det var dags att vakna för att åka till Stockholm Trial med Jenny.

Så underbart att träffa alla TNT:are på plats!
Kort kan man säga som så att loppet inte gick bra alls. När det var minsta uppför så kände jag att kroppen var seg från gårdagens 84km medan när det var lättsprungit så kändes kroppen bra, men min hjärna sa ifrån att trycka på med benen. En seghet i huvudet som man får vid ultra. Blev ett långsamt och samtidigt varmt lopp i solen men tog mig i mål till slut och nöjd för dagen.

Bild från sprangdu.se

as

 

Oavsett hur fort eller långsamt man springer Ultraintervaller så blir det påfrestande mentalt även om man inte springer fort, speciellt om man inte sover något mellan heller. Klart bra ultraträning det där! Så hoppas om möjligt ännu fler hakar på nästa gång! 😀

Vinnarna från tävlingarna som kördes kan hittas på följande länk:

http://paceonearth.se/traning/vinnarna-i-1milvartredjetimme-28-juni-2014/

 

Och för att avsluta inlägget på temat utklädnad. Underbara Björn kom förbi och hejade under Stockholm Trail 😀DSC_0061