Vretaloppet som publik – 12 dagar kvar

Denna dagen gick i publikens tecken. Men blev ju så sugen på att springa när man såg alla kända ansikten där! Hade dock sen innan bestämt mig för att inte springa, vågar inte riskera något inför Vättern och att springa en backig bana där man alltså ska springa hårda utförslöpningar ger risk, speciellt när jag kände av lite baksida lår från Ultravasan. Inget får förstöra min utmaning!

Istället valde jag att jogga dit och hem och fick därmed lite längre löpning sen Ultravasan, tur och retur blev det 37km, kändes bra! Blev dessutom omcyklad av flera klungar påväg ut då det även var Roxenrundan(runt sjön, inte mig) denna dag.

Insamling har fortsatt över förväntan och jag vill tacka alla som donerar:

Daniel Bjurhamn
Jimmy Karlsson
Hanna Haglund
Anja Tidman Fuchs
Gunvor Höglund
Fredrik Hjorth
Rune Sandør
Hanna Eriksson
Samt två anonyma

Utöver detta så har Linus Björk sagt följande ”Troligen kommer du ruinera mig Roxvret, men jag kommer skänka 1 krona för varje minut du är under 47h 11min. Men med en garanti på minst 200kr :)”
Han vill inte att jag ska kunna slappa på slutet inte, taskigt! 😀

Ger här två inspirationstips, första är från AXA Fjällmaraton som jag sprang, mycket välgjord film!
http://www.runnersworld.se/tv/index.htm?ID=10246932&sort=recent
Har även släppts del tre av Emelie Forsbergs ”The road to gold”
http://www.runnersworld.se/tv/index.htm?ID=10245665&sort=recent
De tidigare avsnitten går att hitta på runnersworld också

Lite bilder från dagen:

DSC_0464 DSC_0468 DSC_0472 DSC_0481 DSC_0486 DSC_0500 DSC_0509 DSC_0510

Simning och mtb-spår – 13 dagar kvar

Hade denna helg inte bokat in något och bestämt mig för att inte göra det. Har varit iväg nästintill varje helg runt om i landet sen april. Denna helg skulle jag vara hemma! Eller i närområdet..

Fanns erbjudande om bil på morgonen ut till Ljungsbro för att utnyttja NocOuts simtider innan de öppnade. Jag som är sjuk dålig på att ta mig iväg för att simma även när jag körde Ironman hoppade på för att få lite alternativ träning, något som jag behöver!

Planen var ca 1h simning, efter 2km så var jag nöjd och trodde att det var längsta jag simmat på träning. Kollade faktiskt igenom min träningslogg sen 2009 och hittade 3(!) pass som var längre, bra jobbat där 🙂

DSC_0456 DSC_0459

Något simproffs är jag ju inte direkt, men jag ska ju köra Stockholm Swimrun nästa år, så kan vara bra med ett par pass innan kanske.

Efter detta bar det iväg till Olstorp som har lite backiga spår, blev lite roliga mtb-spår där med avslutning på motionsspåret, en mil skrapades ihop. Känner mig helt utvilad på Ultravasan och är riktigt sugen på att springa lång igen!DSC_0460

Fick också reda på att det är terräng KM för NocOut i Olstorp imorgon via Vretaloppet, något som jag hade missat. Inte helt sugen på att köra det men funderar på att åka dit och heja nu när man ändå håller sig i Linköping… 🙂

Tackar Daniel Bjurhamn för den underbara start på lördagen som jag fick!

Intervju med Corren – 14 dagar kvar

Det är numera mindre en 2 veckor kvar tills jag ska ge mig ut för distansrekord. Idag fick jag besök av Corren på jobbet för en intervju. Ett mycket trevligt möte eftersom man fick prata om träning och utmaningar 😀

Efter intervjun blev det fotografering längs stångån där jag springer till jobbet. Hoppas jag såg ut att ha ett någerlunda löpsteg på bilderna men det kommer väl visa sig!
Vet i dagsläget när artikeln kommer publiceras, får återkomma om det.

DSC_0451 DSC_0455

Jag tackade givetvis ja till intervjun för att kunna sprida min insamling ännu mer, men jag måste säga att jag är otroligt överraskad. Jag satte ett mål på 10.000kr och tänkte försöka få in åtminstone hälften innan starten, men detta var tydligen en grov underskattning.

Det har i dagsläget kommit in över 6000kr på bara två dagar!!

All positiv feedback jag fått och dessa donationer gör mig så sjukt taggad att jag egentligen vill starta redan idag!! Men två veckor till får jag lugna mig…

Jag vill ju tacka dessa personer samt företag för donation:

Pierre Rasmussen
Rebecca Roxvret
Christoffer Bergquist
Roine Gylesjö
Ryan Provencher
Annica Andersson
Fredrik Agholme
Federica Calidoni
Katti Wall Stenberg
Slottsgården
Mattias Nilsson
Robert Bäckström
Malin Österberg
Rationell IT
Andreas Kerren
Lotta Svanhem
Per Östlund

Utöver donationer så har jag fått presentkort på 60min massage av Calma Massage.
Kan säga att den är redan inbokad tisdagen efter rundan, kommer inte vara skönt men väldigt välbehövligt 😀

Donera – https://www.betternow.org/se/roxens-insamling

Team Roxen – 15 dagar kvar

Ensam är stark… tillsammans är starkare!!!

30mil är en lång tur, tanken är att nästan dubblera mitt tidigare distansrekord på 16mil/100miles. Eftersom det inte är en varvbana blir det ju lite bökigare med vätska och energi så för att kunna genomföra det så snabbt möjligt kommer jag själv inte genomföra denna utmaning utan den kommer genomföras av Team Roxen!

Jag har lyckats få med mig Maria Thomsen aka MarathonMia som support på denna utmaning!

406560_10150761360353332_1700171798_n

För den som inte känner igen denna person kan nämnas meriter som 3st 100miles lopp, 3st 24-timmars lopp och 2 st Tran Scania som är 246km! Nejnej, det slutar inte där, hon har även vunnit Fotrally där alla går och går tills bara en är kvar, värre mental utmaning går inte genomföra!

Utöver det har hon varit support på 100miles och 24-timmars lopp.
Som ni förstår är detta inte vem som helst utan någon som har en enorm erfarenhet av vad man råkar ut för under en lång ultra och vad som krävs för att hjälpa någon som genomför en.

Hon kommer få peppa mig, highfivea mig, piska och tvångsmata mig.
Hon styr jag bara kört!

Vi är helt inställda på att detta är en utmaning som vi kommer klara, då hon kommer finnas med mig hela vägen runt.

Givetvis är inte detta tillräckligt, jag kommer även i Team Roxen ha med mig RallyMazdan.
Jupp, DEN RallyMazdan! Den är även utrustad ultraedition med laddning och batterier uti fälgarna med utrymme för alla kläder, energi och vätska jag kommer behöva!

Efter målgång på Tran Scania 2010 med en glad Mia, men de råkar ju bara vara ivägen för RallyMazdan som står i fokus!

10656288_10153104099618332_830228493_n

Får se ifall det blir någon mer som kommer ingå i Team Roxen, men med MarathonMia vid min sida känner jag att inget är omöjligt!
Utöver detta kan givetvis vem som helst ta sig en tur med mig, kommer gå att följa mig via GPS så är lätt att hitta, info om det kommer närmare starten.

Och för att spara det bästa om MarathonMia till sist, hon är galen, precis som jag! ;D

272678_1847631472393_7365076_o36936_419273412365_4960527_n  318422_10150290787463810_119103_n

Vätternrundan till fots 12-14 september!

Äntligen är det dags! Som jag har längtat!
Med start 20:00 den 12 september ska jag erövra gränser från fyra landskap för att ta mig runt Vättern… gränser är ju något som en del tar sig över för att hjälpa andra och jag vill ju inte vara sämre varpå detta äventyr kommer användas som insamling till Läkare Utan Gränser.

Man kan tycka att vår vård är underbemannad och har långa köer, att vattnet från kranen inte är tillräckligt kallt på sommaren eller det är heta diskussioner om man ska ta ett vaccin eller inte. Det är dock så många människor som inte skulle ha en tanke på att beblanda sig med dessa problem, för de har det inte tillräckligt bra för att kunna uppleva problemen eller ha ett val när de blir sjuka. Detta är ju så grundligt som en mänsklig rättighet kan bli, ha tillgång till vatten och mat samt sjukvård. Det finns flera sätt de jobbar på och det går att läsa mer på Denna sida.

Mina två passioner, löpäventyr och hjälpa andra människor ska nu gå hand i hand och jag hoppas kunna generera en droppe till sjön som ska hjälpa folket där ute.

HJÄLP MIG SAMLA IN 10.000KR!

Bakgrund till utmaningen
Jag började springa från noll på våren 2008 och ökade sprang löpningen vilket ledde till löparknä, påväg tillbaka när jag kunde springa lite utan känning ville jag ha en rejäl utmaning så jag bestämde mig för att gå runt Vättern! Det skrevs om detta i Corren och jag gick iväg med en vandringsryggsäck med start i Motala… det gick inte som jag ville. Efter 8-9mil så började känningar komma av löparknät trots att jag gick och min utmaning fick avbrytas genom att föräldrarna kom och hämta mig. Jag sa då att jag ska ta revansch på den där sjön – den revanschen är nu kommen!

DSC_0446

Sen 2008 har jag så mycket mer i bagaget så det finns inte, jag kallar mig nu en ultralöpare och under denna utmaning så kommer jag ha support med mig, så jag gör inte detta själv utan vi gör det som ett team! Som gissat är nu målet satt lite högre satt än 2008.

Huvudmål – slå tidigare kända rekordet
1983-05-13 sprang Bertil Järlåker runt Vättern själv, det tog honom 47 timmar och 11minuter.

Stretchmål – slå långsammaste tiden på Vätternrundan
1971 – ”Expressens Gösta Ollén höll på att knäcka organisationen med att ta 44 timmar och 10 minuter på sig att fullborda turen runt Vättern.”

Det kommer självfallet gå att följa mig i realtid via GPS under utmaningen, mer information om det och planerat schema kommer framöver. Nu gäller det att ladda med två veckor kvar!

Karta

Donera

Nu kör vi!

DSC_0447

Ultravasan 2014 – David vs Goliath

20140824-225517.jpg

Med BAMM och AXA Fjällmaraton i bagaget de två helgerna innan Ultravasan så var planen att jogga runt på gärna sub9 och vara glad att få vara med i officiella premiären av Ultravasan!

Detta ändrade sig ju lite när det loppet skulle bli en fight mellan mig och Niklas där vi har en internkamp som stod 1-1, ännu mer blev det när vår kamp publicerades på Team Nordic Trail och folk skulle rösta på vinnaren. Det blev jämt mellan rösterna och man blev rejält taggad av att läsa alla kommentarer.

www.teamnordictrail.se/david-vs-goliath-roxen-eller-niklas-vem-vinner-ultravasan/

Loppet blev därför ändrat och jag gjorde en riktig uppladdning i veckan inför loppet. Blev också nervös inför loppet. Flera fråga mig om vem jag trodde jag skulle vinna och hur min form var. Jag är ju inte i toppform men uthålligheten är det ju inget fel på ändå, körde ett långpass i söndags på 39km i 5:25-tempo och det kändes väldigt lätt. Men sen i veckan kändes tex ett 6km löp till jobbet i 5:48-tempo tungt…

Visste inte själv vem jag trodde mest på, Niklas har haft en riktigt fin form i sommar men det är på gränsen att han klarar hålla längden.

Vi båda är dock fortfarande goda vänner, typ 😉20140824-225522

Bodde med Niklas, Carro och Torbjörn i en stuga utanför Mora, blev en riktigt superstuga! Många gliringar mellan oss inför loppet, mest från mig 😛
Min plan från början var att släppa iväg Niklas i första backen och hålla koll på honom via SMS-rapportering i min lilla dumbphone, skitsmart tänkte jag så tar jag honom på slutet! Nu blev det ju inte i närheten av vad jag hade tänkt mig då det krävdes registrering för SMS-bevakning vilket jag inte orkade med på bussen till starten.

Efter mycket socialisering med alla man kände vid starten var det dags för start, nästan mörkt och många löpare på plats, magiskt!

Min strategi hade nu ändrat sig till att skugga Niklas, sålänge det inte kändes för tungt i första backen för mig. Starten gick och jag släppte Niklas direkt och la mig 100-200m bakom, tur för mig sprang han tillsammans med Torbjörn som är lätt att se med rosa frisyr, så jag tog det lugnt och bara följde efter. Till skillnad från Niklas som skulle köra sitt eget lopp, vilket märktes då han aldrig kollade bakåt. När skogspartierna kom så tappade jag bort dom då och då, men när man såg lite längre var dom fortfarande där. Runt milen trodde jag att jag tappade bort dom helt, tryckte på lite i ett par utförslöpningar och så var dom fortfarande där 🙂

Torbjörn drog ifrån men Niklas var ändå lätt att se med sin vita TNT-tröja när det inte var massa folk ivägen som ibörjan. Matintaget fungerade bra jag tog en twix som mat första timmen då jag inte hade tillräckligt med gels, efter det var det 1 gel varje halvtimme som jag höll in i mål, fungerade hur bra som helst! Komplettera med någon klunk sportdryck då och då.

Trots att vi startade tidigt på morgonen var det inte så svalt som jag önskade så redan från första depån så körde jag hela tiden vatten på huvudet vilket fungerade bra, bortsett från de depåer som hade värmt på vattnet. Skidåkarfasoner?!

Jag kollade bara på klockan var att se till att få i mig min gel rätt, kolla aldrig på farten. Men så råkade min hjärna koppla ihop 2:43 tror jag det var på klockan med att jag nyss såg 30km skylten, med höjdmeter, stig och myr så trodde jag vi höll 6-tempo. Det stämde tydligen inte riktigt! Men var bara att fortsätta.

Vid Evertsberg så blev det asfalt och farten ökades, utförslöpningen på asfalten slog lite på mig. Vinster vad börja kännas av och var rädd att få kramp eller nått, sen kom höger hälsena också. Kändes som att nu är det säkert kört. Slog av lite utför utan att tappa Niklas och öka på sen så fort det blev mjukt underlag. Tillslut så försvann båda känningarn och kom aldrig tillbaka, men medan dom varade så lovade jag mig själv att vila helt från löpningen på söndagen.

Kändes som det gick lite snabbare i ett parti så min intensitet ökade lite medan jag hela tiden hade koll på Niklas… tills han helt plötsligt var borta! Hade han dragit in i skogen eller dragit på?! Ville inte riskera något så jag började jaga på i tekniska partier i 4:30-5 tempo i 4km, ju längre jag kom så mer säker på blev jag att han hade hoppas in i skogen för toabesök då det vid flera tillfällen var längre sikt framåt och han skulle ha bränt sig om han sprang så fort. Men efter 4km så kom jag ifatt Torbjörn som konstatera att ja, Niklas låg bakom mig. Detta var ju inte alls vad jag ville, jag vill vara den som jagar!

Visade sig efteråt att han hade sett mig och noterade att han kunde sticka in i skogen utan att jag skulle märka det, that bastard! 🙂

Eftersom det kändes så bra var det helt enkelt bara fortsätta springa på lite in i mål för att slippa kolla sig över axeln. Kroppen blev mer taggad än trött av att ha kört fortare så det kändes bra men det blir ju helt klart lite jobbigt för hjärnan under en längre tid vilket det blev nu. Otroligt skönt för att jag kom ikapp Johan Steene som hade lite tunga ben för dagen. En otroligt skönt rygg att hålla! Tyvärr skildes vi åt vid vätskedepå där han skulle uträtta sina behov. Så nu började det kännas jobbigt att fortsätta mata på så var lite segt där. Med 15km kvar så kolla jag på klockan och tänkte.. är det möjligt? Kan jag köra sub8? Nae, skulle krävas typ 5:15-tempo sista biten vilket jag gissade var typ vad tempot varit under hela loppet. Men jag tuffade på ändå och levde på hoppet. Hade nu helt glömt Niklas. För varje kilometerskylt så verkade det ändå som jag höll farten, hade bara hela minuter framme så svårt att se exakt. När det var platt eller utför kunde jag pinna på bra utan att det var tungt för benen, men dock för hjärnan. Uppför hade jag dock ingen kraft och var knappt snabbare än 45-km löparna som jag kom ifatt, men så fort man var uppe på backen flög jag ifrån.

Med 4km kvar så hade jag tjänat in lite tid och hade därifrån 22min, 5:30-tempo! Jag visste då att det var klart då sista biten skulle vara rätt platt. Med 2km kvar då det även börja vara folk längs banan så fick jag värsta leendet klistrat på ansikten. Det var inte längre jobbigt utan jag bara njöt! Värsta endorfinruschen mot mål! Med 200m kvar tänkte jag spurta som vanligt men krampa i vänster baksida så blev inget med det, men var inget problem att hålla hyggligt bra fart ändå. I mål och blev grattad av Frida Södermark(6:a bland damerna) och Markus Blomqvist direkt, sedan kom Johan Steene i mål som bara låg ett par minuter efter, riktigt kul att tacka honom för den biten han hjälpte mig hålla farten. Både Steene och Frida är två av mina ultraidoler!

Både Niklas och Torbjörn kom i mål strax bakom mig, vi är en otroligt jämstark trio om än med olika styrkor.10588725_10204633146252750_1403706874_n

Vad jag tar med mig från Ultravasan

Ultravasan har tunga partier med myr/bark, ibland uppför! Är riktigt dålig där..
De har ett väldigt bra arrangemang
Totalt sett är banan snabbare än jag trodde
Man kan springa mycket hårdare än vad jag trodde utan att det blir värre vartefter
Det är jobbigt mentalt att springa snabbare än man är van vid
Jonas Buud är inte normal
Glad över att jag med några minuter till godo lyckades komma i mål före första stafettlag!

Kroppen klarar av att springa långt och ”snabbt” trots att man aldrig tränar det. Av mina ca 400löppass i år så räckte det med 15 träningspass/tävlingar i sub 5-tempo för att ha överfart till att orka 5:19-tempo i snitt på Ultravasan.

Trots en för mig snabb inledning så tog jag ändå placeringar hela loppet, bästa känslan 🙂

Smågan 05:48:07 00:48:07 48:07 05:14 11.47 116
Mångsbodarna 07:04:27 02:04:27 01:16:20 05:21 11.24 101
Risberg 08:01:38 03:01:38 57:11 05:18 11.33 88
Evertsberg 09:09:58 04:09:58 01:08:20 05:31 10.89 81
Oxberg 10:27:56 05:27:56 01:17:58 05:12 11.54 54
Hökberg 11:18:19 06:18:19 50:23 05:29 10.96 47
Eldris 12:12:35 07:12:35 54:16 05:20 11.28 43
Mål 12:58:29 07:58:29 45:54 05:10 11.63 41

Dom tiderna fick helt enkelt Niklas att däcka!

10637818_10204633146332752_828136444_n

 

Visingsö Open Water 2014

När jag förra året var på Visingsö tog jag en morgonjogg längs med kanten på en underbart fin stig. Under denna jogg så stannade jag av en tillfällighet till och kollade ut mot vattnet, där möttes jag av den mest magnifika syn!

DSC_4149

Suss har sen innan pratat om att simningen där är fin men detta gav bild på de orden. Bestämde mig därför att jag ville skapa ett simlopp där, vilket även Suss haft i tanken. Har dock haft fullt upp i år så inte blivit något av det men Suss bestämde sig för att dra ihop ett gäng och testa på sträckan och jag var inte sen att haka på. Mitt fokus denna gång blev att hjälpa till och fotografera, även om jag gärna simmade sträckan ville jag att det skulle bli så bra som möjligt för de som körde samt få några kort som kunde användas till vad som förhoppningsvis ska bli event igen nästa år.OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERA

Det slutade med en helt underbar dag där man fick se många kämpa och efteråt visa enorm glädje, feedback som inkom var enormt positiv!

Återstår att se vad som kommer bli av detta nästa år. Men att både jag, Suss och deltagarna vill uppleva ett sådant glädjepass igen går inte att förneka 🙂

Sann glädje!!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Ett öppet album finns på Facebook med de bilder jag tog:

Visingsö Open Water 2014