Kebnekaise med Niklas

Det startade med att Eric ville hitta på något roligt äventyr som ledde till storslagna planer där sen även Niklas inkluderades. Sjukdom satte i sista stund stopp för Erics deltagande vilket gjorde att planerna ändrades, vi kände oss inte tillräckligt säkra på att klara av den tidigare planen. Men på fredagstiden vid lunch så flög vi upp till Kiruna för att få oss ett fint äventyr i fjällen!!

Efter att vi fått i oss lite mat i Kiruna så åkte vi vidare till Nikkaluokta där vi på kvällen startade vår tur till Keb fjällstation.

Väldigt glada(?) över att få ge oss iväg
OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vi visste dock inte hur kvällen skulle bli så det var stor osäkerhet på om vi skulle kunna tälta där som planerat. Jag hade med en sovsäck med komfort temp på +13 grader och Niklas bara snäppet bättre. Till råga på det så hade jag glömt mitt liggunderlag hemma, som tur var körde vi båda med OMM-säckar som har sittunderlag som ryggstöd dock endast 4mm tjockt. Då det var -8grader i dalen så var planen att komma dit och kolla om det fanns någon stuga att sova i om det inte skulle fungera. I värsta fall skulle vi ta oss tillbaka till bilen och sova i den eller åka in till Kiruna igen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Det kändes ju inte riktigt som man var ute i fjällvärlden med skyltar som varje kilometer talade om hur långt det var kvar till båten, men kollade man upp lite så var det en fantastisk syn med miljön runtom. Går ju ingen båt nu så vi sprang förbi det stället där vi även såg ett par som tältade. Mörkret började komma och vi fick plocka fram pannlamporna. Det var bara och njuta 🙂

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Väl framme till en hel stugby kunde vi hitta en stuga som var öppen för övervattning året om. Leta sen upp en bra plats för tältet och började göra oss iordning, började bli lite kall av att vara stilla men det hela gick bra. Väl inne i sovsäcken så var det mysigt – men hårt och kallt. Kylan gick igenom det tunna loggunderlaget men var inte så farligt som jag tänkt från början, det gick att sova. Tältet som fungerade så bra under BAMM med mina långe vän Thomas blev dock helt plötsligt väldigt trångt, jag nämner inte den ogemensamma nämnaren 😉OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Lördagen startade vi rätt sent och kom iväg vid 9-tiden. Niklas som varit på Keb tidigare ledde oss framåt, leden var inte alltid så lätt att följa i vinterlandskapet vi var i, men karta behövdes ändå inte.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

MAGISKT!!!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Ganska snabbt blev vi varse om att ståldubb-skor kanske skulle varit bra (skyller på Niklas som fick mig att välja bort det :P). Väl framme mot en större stigning följde vi ,typ, leden som gick snett uppför branten. När det dock slutade finnas några stenar och bara hårdare snö valde vi att vänta för att slippa halka till och glida ner i hög vart utför. Det fanns nedanför ett tält med fotspår från som vi följde för att ta den brantare vägen upp, men rakt upp denna gång. Nu skulle man haft stegjärn men även det hade valts bort. De före oss hade däremot klarat sig utan så vi började köra på uppför i deras fotspår.

Till slut blev det brantare och hårdare snö så fotstegen försvann. Niklas började tveka på att fortsätta då det nedför skulle bli en snabbtur om man halka med stenar ivägen innan det plana ut helt, visste inte om man skulle kunna bromsa. Efter att jag plocka fram ett par tältpinnar åt oss så valdes det att fortsätta, de fungerade som isyxa samt att gröpa ur stegfästen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Efter man kommit upp så såg man långt upp på keb där vi skymtade 5st personer påväg utför. Den ”topp” vi kommit på nu måste man dock först ner ifrån så det blev rolig men vansklig färd utför i snö bland stenar innan det var dags att ta sig uppåt på Keb. Väldigt tekniskt med hala stenar men tog oss uppåt, Niklas klart mycket snabbare än mig. Påvägen mötte vi gänget som var påväg ner vilket var de vars tält vi hade gått förbi.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Upp till toppstugan för att därefter plana ut lite innan sista knixen kom upp till toppen. Har ju fått mig berättat om toppen och gick man tillräckligt långt fram så blev det ju klart lite läskigt med två branter på vardera sida och en smal snökam rakt fram. Men kramsnö gjorde ju att det kändes säkert trots våra skoval med väldigt lite grepp 🙂

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERA

Hade ju verkligen sjukt tur med vädret och fick väldigt fin utsikt där uppe, så vi såg till att ta en bunt bilder och sen filma lite innan det var dags att bege sig neråt.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Fick nu en bit av riktigt underbar utförslöpning innan det brantare tekniska partiet kom där man fick glida nerför hyfsat försiktigt. Väl nere så blev det nu en annan väg. Vi valde att dra västerut längs dalen där det tyvärr var väldigt jobbigt snö som inte var så lätt att springa i, hårt men man sjönk ändå ner. Så trots plant underlag så blev det promenad tills vi kom ut till leden där man kunde jogga igång lite vilket var bra då mörkret kom och det blev lite kallare. Följde sen leden(förutom när vi tappa den) hela vägen tillbaka genom mörkret som hade kommit.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sedan innan hade vi bestämt oss för att utnyttja stugan som fanns till hands där denna natt för att lyxa till det. Fanns ju tom element där! 😀OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Dagen efter så kände jag lite i knät från påfrestande tekniska utförsbiten gissar jag på, så vi bestämde oss för att springa leden tillbaka till Nikkaluokta och ta det lugnt tills flyget skulle gå.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Satte igång hyfsat sent och tog sen leden i en hyfsat ok fart. Blev sen in till Kiruna för att käka och dricka ikapp lite innan det blev häng på flygplatsen.

Detta äventyr blev inte som planerat från början. Men vi fick en lång dag vid keb med på löpning, klättring, tekniskt, glidande, spänning, dimmigt, molnigt, utsikt, sol, mörker, lätthet och kämpande. Det hela gjorde att vi var mer än nöjda med vad vi ville få ut, ett underbart äventyr i fjällen som lämnar minnen! Många saker man har lärt sig också, som att typ inte glömma liggunderlag när det är minusgrader eller att ta med snöskor när det är vinterlandskap i fjällen. Man kan klara sig utan många saker, men det är dumt att chansa!

Får se vad nästa äventyr blir 🙂

 

Sista långpasset inför Bislett

Träningen sista 2 veckorna har varit allt annat än bra, tvärtom riktigt dåliga. Vilket i sig var tvärtom mot vad jag hade planerat. 5 dagar motivationssvacka sen känning i baksida lår som fick mig att backa. Det är nu mindre än 2 veckor kvar till start och även dom ska då bli lågt med träning, försent att börja träna nu. Kommer också hålla mig borta från styrketräning som jag kört en del på sistone, kroppen är inte helt van vid det och vill inte riskera något.

Blev imorse ett kortare långpass på 26km och numera blir det bara pass upp till milen. Körde med mina injini-strumpor och HOKA Tarmac som var ett alternativ till Bislett men en tå blev inte glad av det, svårt att bestämma mig men lutar åt Kinvara som start trots att jag fick problem med vaden under Vätternrundan med dom.

Viktigaste är nu att fokusera på det mentala! 🙂

Så skönt att spring tidigt på morgonen iaf!

DSC_0063